2015-02-15

Avloppsvärmeväxlare ingen skitsak

VVS Forum januari 2015.
I dag (energi)återvinns det mesta. Papper, glas, solvärme, gammal ventilationsluft. Men när det kommer till att återvinna energi ur avloppsvattnet så är många fortfarande mycket skeptiska. Man kan se paralleller till den debatt som pågick där vissa hävdade att jorden var platt.
Redan antikens grekiska tänkare var medvetna om att jorden var rund. Bland annat hade de lagt märke till att man alltid såg masten först, när fartyg dök upp långt ute vid horisonten. Tidigare trodde många historiker att grekernas kunskap om jordens form gick förlorad under medeltiden.

När det gäller avloppsvärmeväxlare har intresset för detta funnits länge. År 2009 skrev jag några artiklar i VVS Forum om detta. Jag driver nu ett projekt på uppdrag av Energimyndigheten/BeBo (Beställare bostäder) som tittar närmare på avloppsvärmeväxlare som slutredovisas den 6 februari 2015 på ett seminarium på HSB i Stockholm.

Nya hus i norra Djurgårdsstaden är kraven satta till att energiprestanda skall vara högst 55 kWh/m2 Atemp. Paradoxen är att varmvatten och VVC står för 30 kWh/m2 Atemp. (Varmvatten 25 kWh samt VVC för 5 kWh) resten som är värme och driftel hamnar på 25 kWh/m2 Atemp. Det innebär att mer än 55% av energianvändningen är för varmvatten och VVC. Egentligen brukarbeteende men som skall räknas med i husets energianvändning.

Brukarna använder mer energi än huset
– ändå talar man om husets energiprestanda. Det är väl ett annat tema men mer isolering och bättre fönster hjälper inte för att sänka energianvändningen för varmt vatten! Så fokus måste ligga på mindre energi för varmvatten och framför allt energianvändningen för varmhållning av varmvatten och VVC ledningar. Dessa förluster är ungefär 10% på ett nybyggt hus. Det finns möjlighet att komma ner till 6 kWh/m2 Atemp om man använder avloppsvärmeväxlare och individuella värmepumpsberedare. För de som har tagit del av ett annat BeBo projekt kallat ”Ett hus fem möjligheter” redovisas detta som HSB FiXX i hus nr 4.

Så frågan är inte om man skall ha avloppsvärmeväxlare eller inte utan vilken typ som passar en bäst. Det finns en hel del som lägger ner mycket energi på att hitta motargument mot avloppsvärmeväxlare. Vilka motargument har vi mött i projektet?

• Det här är en teknik som är oprövad.
Det finns anläggningar i Sverige som har varit i drift redan på 1980 talet, vilka är redovisade i ett par BFR rapporter. Det finns flera anläggningar i drift nu som visar bra resultat. När det gäller värmeväxling så är det ingen okänd teknik

• Avloppsverken godkänner inte att man kyler avloppsvattnet.
Det stämmer att man inte får kyla avloppsvattnet mer än vad det inkommande kallvattnet håller för temperatur. Så det är ok att återvinna all energi man själv har tillfört kallvattnet.

• Det fungerar inte ihop med individuell mätning och debitering av varmvatten.
Kan till viss del stämma eftersom det inte finns någon definition på hur länge lägenhetsinnehavaren äger varmvattnet man har betalat för. Hur hanterar man den värme man släpper ut från tvätt och diskmaskin? Skall man krediteras för detta?

• Det är en för liten marknad.
Det är naturligtvis en fråga om hur man räknar och vilket resultat man vill redovisa. Per person använder vi i genomsnitt 1 MWh för varmvatten per år. Är vi nu 9 miljoner människor i Sverige så finns det redan där en möjlighet att återvinna 9 000 000 000 kWh. Till detta kommer spillvärme från disk och tvättmaskiner, butiker, lokaler och industrin.

• Det finns inga bidrag att få för detta.
Det stämmer men om man bygger nytt eller renoverar ett hus så är avloppsvärmeåtervinning billigare än många andra åtgärder som uppvisar samma besparing.

• Avloppsvärmeväxlare fungerar inte med bergvärme.En vanlig bergvärmeanläggning har lägst värmefaktor nar den gör varmvatten och skall kompensera för VVC förlusterna. Den skall lyfta temperaturen från 0 grader till 55-60 grader. Värmefaktorn är låg men om man tar avloppsvatten med 20-25 graders temperatur och gör varmvatten med så blir värmefaktorn mycket högre. En prestandaförbättring med 3% per grad brukar vara normalt.

• En avloppsvärmeväxlare sparar bara 6%.
Det förekommer anläggningar där man inte återvinner mera. Man har då inte valt rätt avloppsvärmeväxlare eller gjort anläggningen onödigt krånglig med för mycket rör som tappar värme.


Som jag uppfattar det så där man möter motstånd
kring avloppsvärmeväxlare så beror det bara på okunskap, kanske en viss ovilja till att lära sig något nytt.

Man ställer sig frågan var kommer alla nej-sägare i från och vem betalar dessa?

Så nästa gång någon talar emot avloppsvärmeväxlare. Ställ frågan om vem som betalar personen för att säga nej.
Nu är det dags att ta fram guldgruvan i källaren.

Roland Jonsson
ledamot i Energirådgivarna och energichef på HSB Riksförbund


Tillbaka

På gång i föreningen

2017-06-15
Hur nära noll blir Nära noll? 21 juni seminarium
Läs mer

2017-05-23
Effektiv ventilation – seminarium 29 maj
Läs mer

2017-05-12
GrowSmarter på årsmötet i Årsta
Läs mer

Vill du få mail då sidan uppdateras

Nyheter om energieffektivisering


2017-03-28
Hur funkar livscykelanalys, LCA?
Läs mer

2017-03-28
Mer stöd till solceller
Läs mer

2017-03-01
Checklista för småhusägare som energirenoverar
Läs mer

© 2011 All right reserved