2009-03-16

Vi förstår inte vårt eget bästa!

Energideklarationer är förmynderi, skriver DN:s ledarskribent Hanne Kjöller. Energieffektiviseringsutredningen som presenterades nyligen uppskattade den lönsamma potentialen för till drygt 50 TWh, framhåller EEF:s ordförande Hans Nilsson och EnergiRådgivarnas ordförande Lotta Bångens i ett genmäle.

EEF/EnergiRådgivarnas svar hittar du under DN:s ledare

Dagens Nyheters ledarsida 14 mars 2009 skriver Hanne Kjöller följande:

Vi förstår inte vårt eget bästa. Och vi är inte intresserade av att dra in på onödiga utgifter. Därför måste vi numera – vare sig vi vill eller inte – energideklarera våra hus. Annars får vi böta.

Vi har på ledarsidan tidigare skrivit om denna lagstiftning (21/10 2008). Då var utgångspunkten att boende tvingas betala för en tjänst de inte vill ha. Men det finns en annan och viktigare. Det handlar om rätten till en privat sfär.

Energideklarationen är uppdelad i två delar. Den ena delen omfattar hårddata som ägare, fastighetsbeteckning, boyta och hur många kilowattimmar som går åt för att värma upp huset. Uppgifter som egentligen fastighetsägaren skulle kunna lämna själv, men där lagen säger att man måste anlita en ackrediterad och certifierad konsult för att mata in uppgifterna i Boverkets databas. Och betala konsultarvode.

Den andra delen, berättar Fredrik Graff från konsultföretaget Habistat, är att bistå kunderna med råd och rekommendationer om energisparande åtgärder. Ambitionsnivån kan säkert variera mellan olika firmor, men i många fall innebär det att man lämnar trapphus och gemensamhetsutrymmen och går in i människors privatbostäder. Ibland med en påslagen kamera för att fotografera inne i människors hem.

(Energideklarationerna för villor och småhus, till skillnad från flerfamiljshus, görs i samband med försäljning och då finns ju vanligtvis en period när mäklare och spekulanter ändå rör sig i huset.)

Man måste alltid väga tvingande lagstiftning och intrång i den privata sfären mot nyttan. I just det här fallet är vägningen lätt eftersom det är svårt att se någon nytta alls. Inga sanktionsmöjligheter är kopplade till uppgifterna. Den fastighetsägare som släpper ut ”för mycket”, vad nu än det är, kan fortsätta göra det. Men med de energipriser, de energiskatter och det klimat vi har i Sverige så finns det knappast en fastighetsägare som inte lyft på varje sten för att se om det går att få ned kostnaderna. Sällan har ett förmynderi varit så poänglöst.

EEF/Energirådgivarna svarar:

Bästa fru Kjöller,

Energideklarationerna är allt annat än förmynderi. Deras avsikt är att ge fastighetsägare en hjälpande hand så att deras önskan om att spara energi också kan genomföras praktiskt.

Energieffektiviseringsutredningen som presenterades nyligen uppskattade den lönsamma potentialen för till drygt 50 TWh vilket motsvarar lika många miljarder kronor i saluvärde på marknaden.

Konsultföretaget McKinsey har gjort samma observationer om marknadens imperfektioner. 

Din förmodan att fastighetsägarna vänt på varje sten kan vara sann, men problemet är att deras oförmåga, att göra något åt det de ser under stenen, är stor. Deklarationerna kan bli till en stor hjälp i deras vilja att göra något.
Sveriges Energirådgivare och  EnergiEffektiviseringsFöretagen är mer än glada att få hjälpa till så att fastighetsägarna kan få använda dessa 50 miljarder till något bättre än att betala för energi som inte behövs.

Lotta Bångens, FSE
Hans Nilsson, EEF

PS Vi delar din upprördhet över om någon springer runt i hemmet och fotograferar men är tämligen säkra på att det inte händer i samband med energibesiktningar. Dels skulle ett sådant förfarande varit alldeles för dyrt och dels helt ointressant ur rådgivningssynpunkt. Om man skulle göra något liknande vore det sannolikt en termografering med vars hjälp man kan se var huset ”läcker” värme och en sådan termografering görs bäst utifrån.
Lotta Bångens

Replik från Hanne Kjöller:

Bästa fru Bångens och herr Nilsson,
Vissa bolag använder visst vanliga digitalkameror vid energibesiktningar. Samt värmekameror.
Beträffande nyttan i förhållande till krånglet, kostnaden och intrånget i privatlivet har vi visst olika uppfattningar.
Hanne Kjöller

Kamera eller inte kamera, det är inte frågan, menar herr Nilsson och fru Bångens:

Nyttan 50 miljarder per år tycker vi är en ansenlig förbättring och möjligheten att få fackmannahjälp på vägen för att bli delaktig i denna vinst är en fördel. Bilbesiktning ansågs en gång i tiden också vara en otillbörlig inblandning i enskilda angelägenheter.

Det skall inte uteslutas att en kamera kan vara en god hjälp för att hjälpa en fastighetsägare att bli varse vad man kan göra för att minska den energianvändning som läcker utan att ge den betalande någon nytta.

Men med hänsyn till att de många (ca hälften) av energideklarationerna idag görs utan att någon ens besöker fastigheten (och därmed är till föga gagn för att förbättra situationen) är vi övertygade om att dessa fall är mycket sällsynta och inte utgör någon representativ del av besiktningarna. Intrånget i privatlivet torde vara en synnerligen sällsynt utom möjligen för dem som anser att varje kontakt med myndigheter är ett sådant intrång.
Herr Nilsson och Fru Bångens


Tillbaka

På gång i föreningen

2017-06-15
Hur nära noll blir Nära noll? 21 juni seminarium
Läs mer

2017-05-23
Effektiv ventilation – seminarium 29 maj
Läs mer

2017-05-12
GrowSmarter på årsmötet i Årsta
Läs mer

Vill du få mail då sidan uppdateras

Nyheter om energieffektivisering


2017-03-28
Hur funkar livscykelanalys, LCA?
Läs mer

2017-03-28
Mer stöd till solceller
Läs mer

2017-03-01
Checklista för småhusägare som energirenoverar
Läs mer

© 2011 All right reserved