2007-01-31

Elda med förnuft! - härligt härligt men farligt farligt ...

Har vi inte alla en dröm om att ha en öppen spis, kakelugn eller braskamin i fastigheten som vi kan sitta framför under kulna höstkvällar? Med tanke på hur energipriserna sticker i höjden är inte brasvärme enbart en mysfaktor, utan även en investering för att påverka energikostnaderna. Brasvärme är inte enbart mysigt och energibesparande utan kan medföra en hel del risker.

I takt med ökade energipriser ökar även antalet installationer av nya braskaminer. Braskaminen kan vara en mycket bra investering för en fastighetsägare som vill påverka sina boendekostnader. Men tänker alltid en fastighetsägare på vad han/hon köper? Utbudet av braskaminer, kakelugnar, köksspisar, kaminer och kassetter ökar för var dag. Ofta kommer faktorer som utseende och pris med i fastighetsägarens val. Vad får vi då när vi köper en komplett eldstad med tillhörande skorsten? Prislappen är en ganska god indikation - man får vad man betalar för. Det viktigaste är dock att fastighetsägaren tänker sig för hur han/hon vill använda sin eldstad – trivselelding eller uppvärmning.
De flesta eldstäder på marknaden idag är typgodkända som en sekundär värmekälla. Vad som menas med en sekundär värmekälla kan vi bland annat läsa i Räddningsverkets föreskrifter och allmänna råd om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll (SRVFS 2005:9): 'Eldstäder som används för så kallad trivseleldning, d v s eldning i korta eldningscykler någon gång per vecka, bör inte anses utgöra den primära källan för matlagning eller uppvärmning'.

Används oftare
I praktiken innebär det att eldstäder som är typgodkända som en sekundär värmekälla är tänkta att användas för trivseleldning – korta eldningscykler någon gång per vecka. Ofta används dock eldstäderna i betydligt större utsträckning än så - vi kan ju spara in på våra uppvärmningskostnader. Eldstäderna kan oftast användas i större utsträckning än till trivseleldning, men bör då ha ett större avstånd till brännbara byggnadsdelar och förses med skorstenar som tål högre rökgastemperaturer. Ser vi till energiinnehållet i ved, brukar man säga att det är ca 4 kWh/kg. Det medför att en braskamin med effekten 8 kW är gjord för eldning med ca 2 kg ved/timme. Hur mycket detta är kan vara svårt att veta om vi inte väger veden, men generellt brukar man säga 4-6 'vanliga' vedträn. Tester som har gjorts bl a på Räddningsverkets skola i Rosersberg, visar att normalsvensken eldar någonstans mellan 4-8 kg/ved varje timme, vilket bidrar till större energitillförsel än vad braskaminen är gjord för. Överskottsenergin kommer i dessa fall att övergå till mycket höga rökgastemperaturer. I testerna har de visat sig ligga mellan 500-700 grader. Om man utsätter en normal skorsten som är godkänd för 350-450 grader för så höga rökgastemperaturer kommer detta att ge höga yttemperaturer på skorstenen, och därmed en överhängande risk för antändning i bjälklagsgenomföringar m.m.

Inget fel på kaminerna
Antalet bränder på grund av felaktig användning ökar drastiskt i takt med att brasvärme har blivit ett alternativ till lägre energikostnader. Det är egentligen inget fel på braskaminerna som är konstruerade som en sekundär eldstad - felet ligger i att eldstaden används på ett sätt som den inte är tänkt att användas på. Ett tips till dig som har tanken på för att investera i en eldstad är att rådgöra med försäljare, tillverkare eller din skorstensfejare för att få den installation som passar dina behov bäst, och använd sedan eldstaden med förnuft. Då kan ni både få en trevlig, säker och energimässigt bra miljö. Så elda inte för kråkorna - de har det bra ändå i vårt numera varma klimat.

Johan Schön
Föreningen Sveriges Energirådgivare


Tillbaka

På gång i föreningen

2017-06-15
Hur nära noll blir Nära noll? 21 juni seminarium
Läs mer

2017-05-23
Effektiv ventilation – seminarium 29 maj
Läs mer

2017-05-12
GrowSmarter på årsmötet i Årsta
Läs mer

Vill du få mail då sidan uppdateras

Nyheter om energieffektivisering


2017-03-28
Hur funkar livscykelanalys, LCA?
Läs mer

2017-03-28
Mer stöd till solceller
Läs mer

2017-03-01
Checklista för småhusägare som energirenoverar
Läs mer

© 2011 All right reserved