2006-11-17

DN och den alternativa energitekniken. Mera Gårdagens än Dagens.

Man talar om ”vedsamhälle”, om att skapa jobb (och liknar med att återinföra hästar i jordbruket) och man använde vid ett tillfälle rubriken att vi kan inte spara oss till välstånd när man syftade på energieffektivisering.
 
Det kan bero på att skribenterna är okunniga om tekniken, okunniga om världen utanför Europa eller har ett bestämt syfte med sitt val av formuleringar. Vi tror mest på det senare. Man vill propagera för ökad kärnkraft, men väljer att göra det med försöka mana fram en bild, en känsla, av alternativ teknik som underlägsen, gammaldags och fattigdomsskapande. Det är inte hederligt!
 
DN må tycka att kärnkraft är en överlägsen teknisk lösning (vi delar inte den uppfattningen) men bör betänka att den redan idag står för 50% av eltillförseln. När man skapar ett energisystem måste man sträva efter en diversifiering så att man kan klara av en nödsituation. Alla ägg skall inte ligga i samma korg. Idag har vi problem med oljan bl. a. därför att den är en alltför dominerande del av transportsektorn. Om DNs skribenter funderar över hur de (hoppas vi) placerat sina pensionspengar så ligger inte allt i aktier eller i Rysslandsfonder. Ni har diversifierat för att kunna ta en ”smäll”. Inte därför att ni tror eller hoppas på en nedgång utan därför att ni skall klara er OM den kommer.
 
Så även om kärnkraft vore tekniskt överlägset i dagsläget så är det inte klokt att gå över 50%.
 
Men om det nu inte är av propagandistiska skäl som man väljer sina ord? När det gäller vedsamhället så är dagens biobränslealternativ så långt från vedklyvning på bakgården en kall vintermorgon som man kan komma. Sant är att man bl.a. tar hand om skogsrester som råvara, men man gör det med modern teknik, med kunnig personal, till konkurrenskraftiga löner, med god arbetsmiljö och med hänsyn till att en stor del av skogen har en alternativ användning med högt förädlingsvärde. Vi kan inte förstå att det inte är en dygd att vara sparsam och effektiv eller för den delen att utveckla teknik och industriell kunskap.
 
Detsamma gäller vindkraft, solvärme, solceller, energieffektivisering o.s.v. All utvecklingen av dessa ligger i teknikutvecklingens framkant OCH har goda förutsättningar att bli strålande framgångar på exportmarknader. Om nu inte teknikpessimismen från t.ex. DN får slå igenom och bromsa en lovande utveckling. För det är en risk. Om man skall lyckas på utlandsmarknaderna behövs en stark hemmamarknad. Och om all kraft avleds till att i stället bygga storskalig kärnkraft kommer vi att bli förlorare i flera avseenden.
 
Det är också viktigt att veta att omvärlden är i stort behov av den teknik som skribenterna i DN uttrycker sig föraktfullt om. Två miljarder människor saknar tillgång till el. De är verkligen hänvisade till ved (i bästa fall) och saknar därmed ofta möjlighet att skaffa bra ljus för att studera och arbeta, möjlighet att lagra medicin och livsmedel, möjlighet att driva maskiner för pumpning och industrier. Vad är lösningen för dem? Kärnkraft? Knappast! Men snarare solceller, små förbränningsanläggningar med generatorer, energisnål teknik för att utnyttja de små resurserna. Dessa är mycket mera näraliggande och sannolika lösningar och som kan utvecklas på basis av de svenska erfarenheterna och kunskaperna. Om de nu får det och inte döms till att förtvina i den 13e reaktorns skugga.
 
Men man måste också se sambandet mellan effektiv användning och alternativ energi. Enligt EUs beräkningar så kan vi undvara minst 20% av den energi som används idag bara med hjälp av effektivare teknik som är billigare än att fortsätta på den nivå som vi nu har. Eller annorlunda uttryckt vi kan få mer pengar över genom att använda bättre teknik, d.v.s. vi kan ”spara” oss till ökad välfärd. EUs beräkningar gjordes dessutom vid ett oljepris på 20 dollar per fat och bör rimligen ha ökat markant sedan dess.
 
Genom att lägga oss på en lägre, men fullt ut lika producerande teknik, öppnar vi också möjligheten att utnyttja de mindre och flödande resurserna. Vindkraft är ett exempel men också småskalig kraftvärme med biobränslen. Och solcellsteknik skall inte uteslutas ens på våra breddgrader. Biogaseldade anläggningar i nära anslutning till jordbruket och till reningsanläggningar och livsmedelsindustri är andra exempel. Och vad det anbelangar kan vi gott använda el för den bebyggelse som inte kräver så mycket energi. El är inte fult, men att slösa med den är dumt. Som att ha rysk kaviar på frukostmackan – varje dag.
 
Så sakligt sätt finner vi inget som talar för det språkbruk som används i DN för att karakterisera den nya tekniken - tvärtom. Denna teknik skapar förutsättning för fler jobb: Inte genom skogshuggare och hästar utan genom nya exportprodukter som behövs i de öststater som vars ekonomier genomgår en modernisering, i de snabbväxande asiatiska ekonomierna och i de underutvecklade länderna i Afrika. Samt hos oss själva i en omställning till ett uthålligt samhälle.
 
Vi har nu vår chans i livet att utveckla något som världen behöver och att göra det på ett sätt som gagnar oss själva. Ny teknik och ny kunskap utvecklas i en process där tillverkare och leverantörer lär av misstag och framgång på marknaden. Det är volymsökningen på marknaden som ligger bakom lärandet och som ibland beskrivs i s.k. lärkurvor. Vi måste ge oss in i den processen tillsammans med andra länder som producerar, forskar och utvecklar men vi kan inte göra det utan att delta också med våra egna erfarenheter av användningen. ”Learning is global but deployment is local.” Vår entrébiljett till världsmarknaden är att själva visa att effektivare användningsteknik, småskalig produktion och förnybar energi fungerar. Skulle ni köpa en Volvo av en person som själv kör en Hummer?
 
Så det mesta talar för att det inte blir dyrare utan både billigare och skapar ett modernare näringsliv. Men ändå förtjänar även det att kommenteras. DNs kolumnist Isaksson ojar sig över att hushållen får betala för det gröna (ordet pejorativt använt) samhället. Om så vore och om det hänger samman med överlevnad för jorden, vari består problemet? En dansk energiforskare, Jörgen Nörgaard, sade för några år sedan på en konferens där liknande ämnen ältades om och om igen, med en suck: ”Det kanske inte är kostnadseffektivt att rädda världen. Men det kan ju vara en bra idé i alla fall!”
 
 
Lotta Bångens ordförande i Föreningen Sveriges Energirådgivare och ledamot av Oljekommissionen
 
Hans Nilsson vice ordförande i Föreningen Sveriges Energirådgivare
 
Anders Wijkman, ledamot av Europa-Parlamentet
---------------------------------------------------------------

Publicerat i Miljörapporten 8:2006


Tillbaka

På gång i föreningen

2017-06-15
Hur nära noll blir Nära noll? 21 juni seminarium
Läs mer

2017-05-23
Effektiv ventilation – seminarium 29 maj
Läs mer

2017-05-12
GrowSmarter på årsmötet i Årsta
Läs mer

Vill du få mail då sidan uppdateras

Nyheter om energieffektivisering


2017-03-28
Hur funkar livscykelanalys, LCA?
Läs mer

2017-03-28
Mer stöd till solceller
Läs mer

2017-03-01
Checklista för småhusägare som energirenoverar
Läs mer

© 2011 All right reserved